Efter ögonoperation på onsdagen och vätskedropp i över 4:a timmar på Fredagen så är Tisse nu äntligen på bättringsväg. Ögat läker på bra och det enda som katten tycker är jobbigt är den där förbenade tratten, har nog aldrig sett en sådan deprimerad katt som min när vi sätter på tratten igen, vi försöker vara i hans närhet så mycket som möjligt när vi är hemma så att han slipper ha tratten på sig, men när vi ska iväg eller under natten så måste han ha den så att han inte gör sig illa i ögat igen och man ser hur hela katten bara deppar ihop. Imorgon är det dags…