I helgen höll jag tennarmbandskurs – men inte för vilka som helst. Det var de vänner som bott här hos mig sen i torsdags, kvinnor jag känt i flera år genom skärm och mobilspel, men som jag först nu fått ha här på riktigt. Att få sätta sig ner tillsammans, i lugn och ro, och skapa något med händerna… det är något alldeles särskilt med det. Tystnaden som infinner sig när alla fokuserar på nålen, tråden, de små detaljerna. Små pratstunder mellan momenten. Blickar över bordet. Stöd, skratt, koncentration. Jag fick vara kursledare den här gången. Det var roligt att få visa något jag tycker så mycket om – hur…